Att hålla fast och förverkliga det gamla i en modern byggprocess är inte det enklaste. Tålamod, beslutsamhet och ett gediget kunnande krävs och med sitt nyproducerade hus i Styrsjöbo har Tommy bevisat att det går. Resultatet talar för sig själv.

NÄR VI KOMMER till den lilla byn Styrsjöbo blir vi lite förvirrade. Vår GPS slutar att ge oss information så lösningen blir att rulla ner bilfönstret och fråga sig fram. Att familjens hus väckt uppseende i den lilla byn förstår vi redan här, ”Följ vägen ni kommer att se det” blir svaret på frågan hur vi hittar till huset.
Mycket riktigt, huset står där i backen i eget majestät. Vi rullar in på gården och Tommy möter oss på farstukvisten.

– Egentligen är det här bygget en naturlig utveckling för oss, säger Tommy. Det visar sig att den unga familjen inte är några duvungar när det gäller gamla hus.

– När vi flyttade till Stockholm köpte vi ett gammalt timmerhus och flyttade och inredde det. Efter tio år var vi trötta på Stockholm och beslöt att dra oss uppöver landet, att vi hamnade här är mer en slump men både jag o frun har rötter inte så långt härifrån.

TOMMY BERÄTTAR ATT familjen hade viljan och övertygelsen att detta hus skulle byggas med teknik och material med anor från 1700-talet. När han började titta på utformning fick Gammelgården i Möklinta stå modell.

– Gammelgården är mindre än det här huset, säger han, men vi förlängde och gjorde lite justeringar så helheten skulle fungera. Vi konsulterade redan från start arkitekt Björn Köllner från Vingåker, han har varit suverän och hjälp oss i byggprocessen.

Nästa steg var att hitta ett företag som skulle kunna timra huset. Valet föll på en tillverkare i Rättvik, mest för att timringsplatsen fanns nära och att tillverkaren hade erfarenhet av att hantera 8 tums timmer. Huset skulle timras i torkat virke, det gjorde att timringen tog lite mer tid än beräknat. Det visade sig vara svårt att hitta material men till slut var huset på plats på torpargrunden. Torpargrunden ser ut att vara en gammal rappad stengrund med sina ojämnheter, men den är byggd i leka. För att få det rätta utseendet byggdes grunden på med ett knöligt lager av hönsnät och bruk och fina tidstypiska ventiler införskaffades.

– Taket är begagnat lertegel, tyvärr hittade jag inga nockpannor så det fick bli tränock. Även hängrännor är tillverkade i trä, på framsidan av huset leder kedjor vattnet ner till en gammal mjölkkruka. Huset är målat med Falu rödfärg, snickerier har målats med grå linoljefärg nr 2502Y.

Glaset i fönstren bryter ljuset vackert med sina ojämnheter. Fönstren är nytillverkade, de munblåsta glasen är gamla och tagna ur kasserade fönster från Missionskyrkan i Gnosjö och Ånge.

Tommy skrattar och säger att en sak ska man veta när man bygger så här: Det finns inga genvägar! Trots det har själva bygget gått snabbt, stommen stod på grunden i oktober 2007 och sedan blev det långa dagar för familjen. Fjorton, sexton timmars arbete var inget ovanligt, klart blev det i juni 2008. ”Nu är det bara lite lös inredning som fattas” konstaterar han.

Tre rejäla skorstenar pryder huset, ett måste då varje rum värms av en bergslagskamin, en vacker skapelse som ger en skön värme. Tommy berättar att 5 kilo ved ger ca 10 kwh. Huset har annars direktel, men det blir nog inte många gånger elementen kommer att gå igång.

— Vi har isolerat vinden med 70 cm kutterspån och det ligger 30 cm i golvet så kaminerna fixar nog värmen.

I KÖKET FINNS en stor bakugn och vedspis. Här kan man även tända en brasa på hällen. Det ger en härlig mysfaktor. Alla väggar inomhus är strukna med vit linoljefärg. Foder och snickerier har fått samma ljusgrå ton som snickerierna utomhus, det ger ett genomtänkt intryckt. När man tittar närmare ser man att Tommy använt smidd spik i alla snickerier och även det massiva kilsågade golvet är förankrat med samma spik.

— Det gick nästan åt åttahundra spik till golven, säger han.

Vi förstår att det varit lika mycket en livsstil som ren byggprocess, så vi ställer frågan om vad som väntar runt kröken? och får snabbt svar:

— Ser ni timret som ligger där borta på tomten? Det har varit ett sädesmagasin och ska timras upp här utanför och bli företagets utställningslokal.

MAN KAN FÖRUNDRAS över Tommys uthållighet och entusiasm och måste konstatera en sak; familjen Boberg gör allt rätt i minsta detalj, här på Våtåkern i Styrsjöbo kommer generationer att trivas.