Tradition och historik

Hustimring har i drygt ett årtusende varit ett hållbart sätt att lokalt skapa en högt förädlad produkt av skogsråvaran och meningsfulla arbetstillfällen i vårt lands skogsområden.

Den hittills äldsta påträffade timmerkonstruktionen i världen har hittats på Svarta havets botten med datering till drygt 10 000 år före vår tidräkning. Man antar att tekniken med hus i liggande timmer kom till Skandinavien (och Centraleuropas skogrika bergsområden) från östra Europa under slutet av järnåldern även kallad vikingatiden. Hustypen blev vanlig i vår landsbygds barrskogsområden – ända till slutet av 1800-talet. De nordiska utvandrarna till Nordamerika tog huskonstruktionen med sig och den spred sig i USA:s nordliga stater och i Kanada – där flertalet nordbor slog sig ned – men tekniken kom att utvecklas lite annorlunda än i Norden. 

Sågverkens och regelverkshusens genomslag i såväl Norden som Nordamerika medförde att intresset för timmerhus sjönk kraftigt under 1900-talets första hälft. Under århundradets andra hälft skedde en viss återhämtning, särskilt i Finland och Nordamerika men även i Sverige. Debatten kring ”sjuka hus” och byggkoncept som orsakade mögelbildning och hälsofarlig inomhusluft bidrog.

Om timmerhusets utvecklingshistoria de senaste årtiondena och FST:s roll i denna finns att läsa i Timmerhusens sentida historia, och FST:s.

Timmerhuset och hållbarheten

Begreppet hållbarhet har en ursprunglig och en modern betydelse. Timmerhuset ligger bra till i båda betydelserna. Att hålla länge är den gamla betydelsen. Det finns byggnader timrade på 1200-talet som fortfarande är väl bevarade. Exempel är Granhults kyrka i Småland och en hölada i Nedre Gärdsjö vid Rättvik.

Den fysiska hållbarheten ingår också i det moderna hållbarhetsbegreppet. Det innefattar även olika krav i fråga om resursförbrukning och miljöpåverkan i tillverkningsprocessen, energiförbrukning under drift/användning, hantering och återvinning av restprodukter samt påverkan på jordens klimat via växthuseffekten. Gör man den typen av totalbedömning får ett timmerhus byggt i grovt timmer mycket höga poäng.

Används 20 cm stockar = 8 tum behövs ej isolering för att klara Boverkets normer för bostäder.

Läs mer: Längst ned på sidan finner du Petra Ensjö Einarsons examensarbete ”Det traditionella timmerhuset i ett livscykelperspektiv” som pdf.

Klimatsmart att välja timmerhus

Timmerhuset med sina massiva träväggar är en klimatsmart lösning på både lång och kort sikt. Långsiktigt genom att binda kol på olika sätt och därigenom minska koldioxidutsläppen. Timmerhuset kan såväl utnyttja som parera årstidens klimatvariationer. Solstrålningen bidrar till sänkt elräkning under senvintern, våren och hösten. Sommartid är husen relativt svala. Den massiva träväggen bidrar till ett utjämnat och behagligt inomhusklimat.

Läs mer: ”Klimatsmart att välja timmerhus” 

Olika typer av timmerhus

Den stora variationen i design, stocktyp och tillverkningsteknik gör att det idag finns ett relativt stort antal varianter av timmerbyggnader. Bostadshus, fritidshus, fiskestugor, jaktstugor, garage, slogbodar, härbren, friggebodar, attefallshus – allt går att få timrat, för hand eller maskinellt. Den förbättrade privatekonomin hos många medborgare har inneburit att fritidshusen blivit allt större. Timmerhus är ett populärt val för sådana som satsar på ett stort fritidshus som senare i livet kan bli åretruntbostad.

Läs mer: På sidan ”Timmerhus – typer och egenskaper” får du en koncentrerad översikt av utbudet.

Kvalitetsnormer

FST har i samverkan med vår systerorganisation Norsk Laft, tagit fram kvalitetsnormer för såväl handtimrade som maskinellt/industriellt tillverkade hus. Normerna beaktas i hela tillverkningsprocessen – från valet av timmerträd i skogen till uppsättningen av stommen hos husköparen. De hustimrare som anammat normerna har erhållit s.k. q-märkning.

Läs mer: FST:s två pdf-filer med normer, de finns längst ner på sidan.