Timmerhuset, med sina massiva träväggar, är en klimatsmart lösning på både lång och kort sikt. Långsiktigt genom att binda kol på olika sätt och därigenom minska koldioxidutsläppen. Timmerhuset kan såväl utnyttja som parera årstidens klimatvariationer. Solstrålningen bidrar till sänkt elräkning under senvintern, våren och hösten. Sommartid är husen relativt svala. Den massiva träväggen bidrar till ett utjämnat och behagligt inomhusklimat.

BLOCK I MASSIVT TRÄ har blivit ett intressant konstruktionsalternativ till betong och stål för flervåningshus. Efter den stora branden i träkåkstaden Sundsvall 1888 förbjöds flervåningshus i trä. År 1994 hävdes förbudet sedan det visat sig att man idag kan bygga relativt brandsäkra konstruktioner i trä. Nyligen har också forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Mittuniversitetet visat att trähuset bidrar till att minska utsläppen av koldioxid. Följ här forskarnas resonemang och resultat i en notis som saxats från SLU:s hemsida:

”Träden utnyttjar solljuset (via fotosyntesen) för att ta upp stora mängder koldioxid ur luften och bilda kolhydrater. Med de döda växtdelarna tillförs marken med tiden en del av detta kol. Den koldioxid som skogen tar upp lagras därmed dels i levande biomassa och dels i marken. Man säger att skogen fungerar som en sänka för kol.

De flesta forskare är överens om att skogarna har en nyckelroll i arbetet med att bemästra klimatförändringen.

— Men det är inte som kolsänka som skogen har sin viktigaste roll, säger Mats Olsson, professor i skoglig marklära vid SLU. Det är användningen av skogsråvaran som ger den stora utväxlingen. Störst klimateffekt får man ofta genom att avverka skog, använda råvaran klokt och sedan återplantera skogen. Skogsbiomassa kan användas för att direkt ersätta fossila bränslen men också för att tillverka trävaror som ersätter betong och stål, vilka ger stora utsläpp av koldioxid då de tillverkas.

Sådana användningar ger en direkt och bestående effekt på utsläppen av koldioxid. Dessutom låser man in det kol som finns i byggnadsvirke under mycket lång tid – så länge som byggnaden finns kvar. Ett trähus fungerar som en temporär kolsänka.

Forskare vid Mittuniversitetet i Östersund och vid SLU har tillsammans jämfört de koldioxidutsläpp som sker då man producerar ett flerbostadshus med antingen betongstomme eller trästomme. Husen består av vardera 4 våningar med 16 lägenheter och en boarea om 1 190 kvadratmeter. Båda husen har samma boendeservice och samma energianvändning under brukarskedet. Restprodukter från avverkning av skog och från träbearbetning förutsätts för att ersätta fossila bränslen för uppvärmning.

Man har analyserat koldioxidbalansen i ett hundraårsperspektiv. Produktionen av huset med betong medför ett nettoutsläpp av ungefär 96 ton koldioxid per hus. Bygger man med trästomme blir det inget nettoutsläpp utan i stället en inbindning av 150 ton koldioxid per hus.

Byggsystem är komplexa och variationsmöjligheterna är många, men analys av ingående osäkerheter visar ändå att trähus har lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghus.”

Tilläggas bör att konstruktionstekniken med massiva träblock  – i regel krysslimmade träribbor – för flervåningshus är relativt ny och fortfarande under stark utveckling.

NÄR DET GÄLLER SMÅHUS är träkonstruktioner redan sedan länge det dominerande alternativet men det handlar då om regelväggar med isolering typ mineralull – s k lätta konstruktioner. Timmerhuset blir i den jämförelsen en ännu mera effektiv kolsänka, särskilt om man gör timmerväggen så grov att träets egen isolering, i kombination med lämpligt uppvärmningssystem, är tillräcklig för att klara byggnormernas krav på energihushållning. Ingen extra väggisolering alltså, utom i enstaka rum (våtrum o d, helst mot norr).

Byggsystem är komplexa och variationsmöjligheterna är många, men analys av ingående osäkerheter visar ändå att trähus har lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghus.Tilläggas bör att konstruktionstekniken med massiva träblock – i regel krysslimmade träribbor – för flervåningshus är relativt ny och fortfarande under stark utveckling.

När det gäller småhus är träkonstruktioner redan sedan länge det dominerande alternativet men det handlar då om regelväggar med isolering typ mineralull – s k lätta konstruktioner. Timmerhuset blir i den jämförelsen en ännu mera effektiv kolsänka, särskilt om man gör timmerväggen så grov att träets egen isolering, i kombination med lämpligt uppvärmningssystem, är tillräcklig för att klara byggnormernas krav på energihushållning. Ingen extra väggisolering alltså, utom i enstaka rum (våtrum o d, helst mot norr).

Timmerhuset är dessutom en väl beprövad konstruktion som använts under århundraden och i sin rena form – den oisolerade, bara stocken – har uppvisat en enorm livslängd. Det finns ju timmerbyggnader från 1200-talet som fortfarande håller sig upprätta. En ganska långlivad kolförvaring med andra ord.Vill man vara extra klimatsmart väljer man ett träbränsle för uppvärmningen och förstärker därigenom skogens roll som kolsänka.

En massiv träkonstruktion har hög värmelagringskapacitet. Under uppvärmningssäsongen kan solstrålningen under senvintern, våren och hösten ge bra bidrag till värmehushållningen.  Solens värme lagras av träet för att senare avges till inomhusluften när temperaturen inne faller igen. Man får då tolerera att temperaturen inomhus varierar några grader.

Värmelagringsförmågan gör också att ett timmerhus utan invändig isolering under dagtid är relativt svala på sommaren. Timret lagrar överskottsvärme under dagen och dämpar därigenom värmestegringen. På natten kyls väggen utifrån och, genom utvädring/ventilation, inifrån. Väggen lagrar kylan. Det förklarar varför timmerhus blir alltmera populära i USA:s sydstater som har ett subtropiskt klimat. Kylanläggningarna behöver inte utnyttjas så intensivt.

När det gäller inomhusklimatet kan man säga att timret har förmågan att ”buffra” temperatur och luftfuktighet.

Tillfälligt värmetillskott inomhus pga internvärme (från lampor, datorer, människor etc) och solinstrålning lagras av träet för att senare avges till inomhusluften när temperaturen inne faller igen. I massivträhuset blir därför temperaturvariationerna betydligt mera dämpade än i regelväggsbyggnader.Trä är ett hygroskopiskt material dvs det har förmåga att ta upp och avge fukt. Massiva träkonstruktioner inomhus kan därmed ta upp fukt ur inomhusluften när den relativa fuktigheten är hög för att senare avge när luften har låg relativ fuktighet. Vi får en utjämning av den relativa fuktigheten inomhus

En särskilt viktig egenskap idag – när otillräckligt prövade byggmaterial och väggkonstruktioner medför omfattande problem med mögel – är att rena massiva träväggar innebär minimal risk för sjuka hus.

De intervjuundersökningar som gjorts på boende i hus med massiva träväggar utan invändig isolering visar också att majoriteten av de svarande upplever rumsklimatet som angenämt.