Jag flyttade till mitt fritidshus våren 2011 efter att ha byggt på fastigheten sedan 1987. År 1993 köpte jag en timrad hölada från en myrodling några km från byn. Ladan var delvis i dåligt skick men efter byte av bottenvarven så sattes den upp 1995. Ladan inreddes med en snickarbod som värms med en kamin hösten 2012. Ett uppvärmt grovutrymme för grövre sysslor behövs alltid i det kalla klimat vi lever i.

DEN RÖDA FÄRGEN bilades bort på ersättningstimret och ströks sedan med järnvitriollösning vilket syns som den mörkare ytan på nedre stockvarven. Dörren skoddes på med gammalt virke för att täcka dörröppningens nedre del. Ladan stod så här fram till hösten 2012 då jag inredde en snickarbod som kan värmas upp med en vedkamin. På en fastighet har man behov av ett uppvärmt grovutrymme vintertid där grövre snickeriarbeten m.m. kan utföras. Sommartid är det mitt bärrensningsutrymme. En plastfolie på betonggolvet skyddar mot blåbärsspill och med radiounderhållning får bärrensningen ta den tid det tar. Att rensa blåbär tar nästan dubbelt så lång tid som att plocka bären med bärplockare.

TAKPLÅTEN LADES PÅ reglarna utan kondensskydd vilket medförde att drevsnö och kondensvatten kunde lägga sig eller droppa på virket vilket skyddades med en ihopvikt presenning enligt bilden. När ladan byggdes om med en isolerad bod spikades kondensskydd av masonit på undersidan av takreglarna.

MOT YTTERVÄGGEN REGLADE jag upp med 45×95 mm på insidan. Vindpapp mot timmerväggen och under råspontpanelen på insidan. Mot garaget har jag bara timmerväggen och mot kallförrådet reglades väggen med 45×95 mm. Som isolering i väggarna har jag mineralull och som bjälklagsisolering kutterspån. Bjälklaget utgörs av virke 45×195 mm. Innertaket består av råspont 21×95 mm och som täckning av bjälklaget samma råspont. All råspont som bildar ytor inåt boden hyvlades på godsidan (som är ohyvlad) för att få en slät yta som inte binder damm när den är målad. Vid arbete med snickerimaskiner bildas mycket damm som enkelt ska kunna sopas av väggar och tak.

TIMRET I LADAN ströades upp luftigt på tomten samma år som jag köpte den och fick en taktäckning av takrotet som takspånen varit spikat i. Spånen skottade jag bort med en spade vid rivningen vilket var enkelt då spikarna var mycket rostiga. Härbret i bakgrunden var mitt huvudboende fram till dess att nya huset stod färdigt hösten 2010.

PLATTAN FÖR UTHUSET göts sommaren 1994 och nästkommande sommar satte jag upp ladan. Ladan sattes upp på ett skift betonghålsten för att vinna takhöjd och komma upp en bit från omgivande marknivå.

SYLLVARVET OCH ANDRA STOCKEN på hitre långsidan fick ersättas med nytt timmer. Som tur var revs en äldre bryggstuga samma år i byn där jag kunde få tag på friskt ersättningstimmer. Ersättningstimret syns rödfärgat i stommen. Nivån på tidigare läge mot marken för stommen framgår av de rötade ändarna på dörrgåtarna. Till höger ligger plattan för det kommande garaget.

Knutskallarna på denna långsida var i mycket dåligt skick varför de kläddes in med knutlådor senare.

ÅR 1996 KÖPTE JAG en full timmerbil med skadat timmer från skogsföretaget jag arbetade på. Av de block jag sågade tillverkades en stolpstomme som senare år 2007 sattes upp som det fritidshus där jag nu bor. Stolpstommen förvarades i ladan enligt bilden och där framgår hur gles ladans stomme var. Den nya inredda boden byggdes mot vänstra gavelväggen där virket ligger staplat.

Springorna mellan stockarna tätades noga med tjärdrev innan vindpappen fästes på insidan av stockarna. Timmerväggarna var inte bilade på insidan varför det blir lite passningsarbete när man ska fästa det invändiga regelverket av stående 45×95 mm reglar. Mineralullen får man skära till så att alla håligheter fylls och när isoleringen tryckts på plats mellan reglarna avslutas det med att fästa vindpapp på reglarna. Därefter kan man spika innerväggen av liggande råspont.