Inspiration
Renovera
Av: Sven-Gunnar Håkansson
Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Åter 3/2015.
Det finns många eftersatta små fähus, hölador och båthus i landet, på väg att rasa. När förfallet börjat kan det gå fort, men ofta kan det räcka med att byta ett par syllstockar eller se över taket för att de åter ska kunna tas i bruk och stå 100 år till. Så här gick det till när vi räddade ett båthus vid Skarpsjö fäbod.
TORSJÖ BYALAG BAD mig hålla en timringskurs för några år sedan för bybor och fritidsboende i byn. Torvsjö ligger i Åsele kommun och är känd för sin omfattande vattenkraftanläggning efter Kvarnbäcken med ett antal skvaltkvarnar, vattenkraftdriven tröskloge, såganläggning och elektrisk kraftstation. Om Ni har vägarna förbi Åsele, exempelvis för att besöka den kända Åsele marknad i mitten av juli, rekommenderar jag ett besök vid anläggningen som visas i full drift varje dag vid en guidad tur. Se även www.aselebyar.nu/ torvsjokvarnar/
BESTÄLLNING PÅ KURSOBJEKT var ett båthus, oklart om det var ett nytimrat båthus eller renovering av ett gammalt båthus. Det visade sig vara ett förfallet båthus vid Skarpsjö fäbod ca 10 km från byn. Ett plåttak hade lagts på för ett antal år sedan vilket räddat båthuset från det räddningslösa förfallet. De gamla timmerhus som har det har lagts plåttak på i mitten av 1900-talet har räddats från att rasa ihop. Alla med spåntak, som var den traditionella taktäckningen här i Södra Lappland, har i stort sett försvunnit och blivit ett med marken där de stått.
Med tanke på det dåliga skick som stommen var i beslöt vi att plocka ned hela stommen och börja om med nytt syllvarv. Det befintliga syllvarvet hade sjunkit ned i torvmarken och var upprötat. Stommen lades ut på marken varje vägg för sig utan uppmärkning med stockarna högst upp på väggen längst bort. Var noga med att väggstockarna på marken inte kommer i oordning under upptimringen. Det var någon stock som skapade viss förvirring när vi timrade upp stommen igen på grund att den hade flyttats om under arbetet.
1. Vi började med att plocka av takplåten på det förfallna båthuset. Det såg lite tungt ut att få fason på denna stomme. En båt ligger fortfarande kvar inne i båthuset.
2. Stommen var ingen munter syn sedan vi tagit ned taket. Stommen var timrad med diverse resttimmer från andra byggnader vilket var vanligt förr i tiden när inget användbart material fick gå till spillo. Enkla byggnader som uthus, lador, båthus mm timrades ofta upp med gammalt timmer från andra byggnader.
3. Nytt syllvarv gjordes av granar vi fällde på fäboden och grova gavelsyllar av tallar som en av kursdeltagarna huggit i november. Fin skarv av andra stocken på hitre långsidan där vi började lägga in stockar från den gamla timmerstommen. Det utlagda väggtimret syns i hitre delen av bilden. Båthuset var placerat på mjuk torvmark där vi trampade ned med fötterna. Vi bottnade ur ordentligt med mindre stenar under grundstenarna och de togs från stenrösen på den närliggande fäboden. Alla stockar och skarvstockar dymlades (träpinnar med diameter ca 35 mm) och hålen borrades med handnavare vilket var det tyngsta arbetet på denna stomme. Gammalt, tätvuxet grantimmer är tungt att borra med handkraft. Bensindrivet elverk och elektrisk borrmaskin hade givetvis underlättat detta enahanda arbete. Eftersom det var kurs med många deltagare så kunde vi dela på arbetsbördan. Ska Ni på egen hand renovera en förfallen timmerstomme rekommenderar jag starkt att skaffa eller hyra ett elverk vid strömlöst läge och använda elektrisk borrmaskin för detta arbete. Eftersom väggstockarna ofta är glest dragna mellan varven med dålig låsning i sidled som följd så låser dymlingarna väggstockana mot varandra och styvar upp stommen.
4. Stommen växer upp igen. Framför ordnar vi en eldstadsplats med bänkar. Större delen av den gamla timmerstommen kunde vi återanvända efter det att vi hade timrade ett nytt syllvarv.
5. Kursdeltagana förbereder en skarvbit på en av väggbandsstockarna. Båthuset ligger skyddad bakom en udde vänt mot sydöst med vattnet några meter framför. All stockbearbetning skedde med motorsåg vilket innebar krav på lämplig skyddsutrustning.
6. Ny röstmoder över öppningen behövdes. Här håller vi på med att dymla fast nästa gavelstock. Vi använder spikad gåt vid öppningen eftersom stockarna till största delen är gammalt torkat timmer med liten nedsjunkning. En lösning som inte ska användas på mer utvecklade hus. Där ska dörr- och fönstergåtar löpa fritt i ett spår i stockändan så att nedsjunkningen inte hindras av stående virke. Alla sidostockar runt öppningen i båthuset har givetvis dymlats. Invändigt har vi lagt två bottenstockar i dyn och på dessa ett antal tvärstockar som båtarna ligger på. I dyn risade vi med granris så att man slipper sjunka ned när båtarna ska dras in och ut.
7. Plåttaket läggs på igen. Det är en markant skillnad mot bild 1 före reparation.
8. Sista takplåtarna läggs. Enkel nocklösning med vikt takplåt. De gamla takrafterna gick att återanvända men regelvirket 45×120 fick vi byta ut. Det fanns som tur var vid en av fäbodstugorna varför vi kunde lösa takläggningen.
9. Vi löste uppgiften på fyra kursdagar. Nu står båthuset ytterligare 50 år. Sidovinsten blev rastplatsen framför båthuset. Bräder spikades från gavelsyllen mot första golvstocken som en sittbänk. Stockbiten i eldstaden ligger där för att båten ska dras på den samt på den runda sittstocken till höger.
10. Gammalt nät med flöten av trä och näver hängdes tillbaka samt ljusteranordning för nattfiske till höger. Väggarna har invändig beläggning av grönalger från den fuktiga miljön men timret är helt friskt. Gavelspetsarna har vi stabiliserat med snedsträvor.
11. Bakre gaveln fick tre nya stockar. Stommen har troligtvis varit en ängslada tidigare med en dörröppning till höger som sattes igen vid upptimringen som båthus.
12. Östra långsidan fick ny syllstock samt nytt väggband. Att gammalt timmer återanvänts framgår att skarvarna i timmerstommen. I hålen på väggen har träpinnar satts i för ställningsplank under upptimringen, De brukar ibland fyllas med en träplugg men lika ofta har man lämnat hålen, som går halvvägs in i stocken, öppna.
13. Västra långsidan med ny syllstock. Skarvbiten i 7:e långsidesstocken glömde vi att kapa jäms med knutraden varför en av kursdeltagarna fick göra ett litet backjobb där.
__Stommen var timrad med rak knut till skillnad från de rundtimmerstockar vi lade in som syllvarv där vi använde rundtimmerknut med lutande sidor och tröskel.
14. Innifrån båthuset ut mot Skarpsjön. Träpinnarna i väggen används för att hänga upp fiskeutrustning. Åsarna som båten ligger på vilar på två grova stockar lagda på torvmarken under.
EN AVSLUTANDE KOMMENTAR till denna kurs är att det blev väl mycket motorsågsarbete i alla möjliga lägen vilket var något obehagligt som ansvarig kursledare. Säkerhetsutrustningen för motorsågsarbetet var inte helt uppdaterad på alla håll varför jag drog en suck av lättnad efter genomförd kurs utan tillbud.
Motorsågen är ett av de farligaste verktygen man kan använda så tänk Er för innan Ni sätter sågen i en timmerstomme.
